Hatade ängel - älskade liv
Hur är vissa människor egentligen skapta? Hur kan så mycket gå så galet snett?
Jag ser mig själv som oftast ganska positiv, men nu finns ett sådant hat inom mig som jag inte har en aning om hur jag ska ta mig an. Denna människa triggar mig till attack i alla lägen! Hur fan står du ut att leva med dig själv?
Är du så jävla psykiskt skadad att du inte fattar att man inte ska bete sig på detta sättet! Varför kan du inte bara ta ditt pick och pack och dra så långt åt helvete det bara går! Ingen skulle bli lyckligare än jag! Och hör för fan aldrig av dig igen!!
Våren är på ingång...
Så vad har hänt sedan sist. Jo jag har äntligen börjat sätta upp mål igen vilket känns helt underbart!
Att ha saker att sträva mot, att se fram emot och att slutligen uppnå gör att jag känner mig tillbaka på banan igen.
Haft en mindre bra vecka på jobbet. Brukar alltid se fram emot en ny vecka och jag känner aldrig att det är direkt motigt att gå till jobbet, förutom denna veckan. Ingenting har känts bra, har bara önskat ligga kvar under täcket och sova sova sova. Hoppas på en vändning nu!
Har även insett att om man inte tycker om att städa ska man inte ha pälsdjur, fy fan vad äckligt det är med päls som tränger in i sängkläder, soffor, mattor mm. Blä!
Helgen har varit händelserik. Gårdagen har inte riktigt landat än, men det kommer. Stora frågan är hur jag kommer att ta det och reagera när det väl händer. Kyla är min gissning, man börjar ju känna sig själv efter 26 år.
Tillbringar några timmar igår i hälsans tecken. Var release event på NW i stan med massa pass och föreläsningar. Blev en löptur i stadsparken och två föreläsningar efter det. Den ena handlade om maximal prestation och återhämtning och den andra "Goaldigger" om målsättning och att uppnå mål. Väldigt bra föreläsare var det! Kanske inte helt nya ämnen för mig men tror att många skulle behöva höra budskapen och få sig en tankeställare.
Aja, nog om det! Har en spännande fredag att se fram emot. Blir Q1-event på jobbet. Börjar bli på tapeten att skaffa kvällens accessoar, en hatt.
- Love C
Bye bye Stockholm..
Så var man på väg hem efter ett par härliga dagar i storstaden! Börjar trivas riktigt bra där uppe.
Att bara kunna strosa runt i nya miljöer utan att träffa på någon man känner utan att bara vara helt anonym, frihet!
Riktigt kul att träffa Fia lite mer kontinuerligt med :)
Varit en bra arbetsvecka hittills, mycket givande och lärorik på många sätt. Spännande att träffa kollegor från andra kontor. Dela erfarenheter, arbetssätt och metodik. Vart inte en utlåning enligt mina önskemål men känner nog ändå att jag lärt mig otroligt mycket och växt i min yrkesroll. Hade inte mycket erfarenhet av varken NPOs eller stiftelser men nu kan jag lägga iaf en erfarenhet av det på meritlistan.
Har även varit skönt att släppa allt som varit på hemmaplan det senaste. Tror mig börja inse att det tagit mer energi än jag själv både trott och velat inse. En resa fram i får skulle vara ett bra avbrott från verkligheten..
From Tranås with love..
//C
Mental framgång..
Gårdagen var en mental framgång. Att det kan ge så mkt att sätta ord på tankar och känslor...
Arbetsliv, privatliv, kärleksliv.. hur många liv har man egentligen.. kanske är vi alla är lite schizofrena inners inne. Hur ska man få dessa liv att fungera parallellt? Hur ska man få till det så att alla liv få lika mkt fokus och omsorg. Någon stans mitt ibland allt fokus på olika liv så finns faktiskt MITT LIV. Mitt liv är en kombination av alla dessa liv och där jag har funnit en balans som funkar för mig. Men i just detta nu är det inte riktigt balans, vilket är ett stadie som då och då återkommer och aldrig lär man sig helt att hantera det på ett bra sätt.
Min energinivå är låg, riktigt låg. Jag jobbar, äter och sover. Träning funkar inte alls och så fort jag varit vaken ett par timmar vill jag inget hellre än att bara krypa ner i sängen. Tiden kan påstås vara en metafor.. Jag påstår inte att jag har för lite tid, bara för mycket att göra.. Vill inget hellre än att sova.. samtidigt som jag blir stressad över att inte få tillräckligt med sömn känner jag paniken över att jag inte har tid att sova så mkt...
Jag vill leva för dagen!! Jag vill jag vill jag vill :)
Time flies.....!
Sitter här och försöker tänka mig tillbaka.. Tillbaka på alla turer som varit senaste månaderna.. Lättnader och besvikelser som ständigt avlöser varandra.. Det tar så mkt energi, energi som skulle kunna läggas på något så mkt mer positivt.
Jag har funnit något jag inte kan minnas att jag tidigare haft. Jag har en helt relation som är helt okomplicerad men samtidigt den mest komplicerade jag befunnit mig i.
Det band och den kärlek jag känner till denna man är utom denna värld. Hans ord, röst och närhet har en otrolig inverkan på mig. Denna man är klok nog att använda denna kraft på ett bra sätt (till största del).
Den frustration jag har känt över att stå maktlös vid sidan av när någon sårar, trycker ner, spottar, smutskastar och trampar på denna person man känner så start för har varit ett helvete. Lucifer är ingen värdig människa, jag undrar vad någon har gjort henne för att hon ska ha samvetet att behandla medmänniskor på det viset.
Nog om det, eller kanske en förklaring. Jag vill inte vara negativ men när någon medvetet motarbetat mig i snart 5 månader så bägaren överfull och den samlade kraften är start nog att spränga bägaren i bitar. Jag vill egentligen inte låta någon reta upp mig så men det är inte ok att behandlar min M på det sättet.
Jag räknar dagar nu och uppskattar att februari är en kort månad. Om 20 dagar ska edens lustgård uppenbara sig och Lucifer kan framöver brinna i helvetet, förpesta någon annans liv eller helt bara vakna upp och börja bete sig. Första etappen är om bara 8 dagar, då har vi dubbla fort och jag kommer vara en sniper om denna Lucifer försöker sig på att göra ett besök.
Men för att återgå till vad "its all about" --> its all about love!!
Jag hittade min gamla dagbok tidigare idag daterad 2005-06-06.. redan då fanns det känslor mellan mig och denna man. Det tog några grodor innan jag insåg att denna hade vuxit till sig och blivit en prins och kanske för honom att se mig som en matchande prinsessa. Denna prins får mig att bli en bättre, gladare, snällare och lyckligare person.
Jag tvivlar inte på varken dina eller mina känslor, det har jag aldrig gjort. Men! Jag kan bara hoppas att du tar tillvara på det som är bra i ditt liv och väljer bort det/de som inte positiva tillskott i vardagen. Om inte allt faller på plats som det är lovat så blir det inte ett sagolikt slut på denna berättelsen.. The judgement day is the 1 of march.
Over and out!
Love //C
En summering av 2013...
Vi börjar med att summera 2013 innan vi välkomnar 2014..
Januari
Året började i en svacka. Separation är smärtsam även för den som tar beslutet. Nya relationer tog snabbt fart men det var med avvaktan dom det fortlöpte. Flytten gick mot Rambergsliden och övertidstimmarna sköt i höjd. Helgerna tillbringades främst på Harrys med Emelie och Madde.
Februari
Avvaktan fortsatte och pressen efter flytten ökade på. Min och Ks relation blev stabilare och vi kunde umgås på ett bättre sätt. Insanity var en bra kväll ur sällskapssynpunkt, det lade grunden till fortsatt umgänge med Linnea. Däremot satte den kvällen grunden för det kaos som kom att utspela sig under mars. Söndagar var man konstant bakis och tillbringades med föräldrarna på lägenhetsvisningar.
Mars
Kaos på vänskapsfronten. Lögner om en det ena en det andra skapade kaos i min, Ems och Ps relation. Hur den slutade vet jag knappt inte. Men ingen av de två personerna är längre i mitt liv. Happening under månaden var en kråka på köpekontraktet för lägenheten. Finally skulle jag få mitt egna, första hem.
April
Kaoset på jobbet började lägga sig. Mer tid för ytterligare kvällar på krogen. Numera främst på Karlssons. Relationen med P blev allt kyligare, var verkligen ännu inte redo för ngn relation. Resorna vi gjorde fick iaf mig att inse att det inte var ämnat. Månaden avslutades med magsjuka och en resa till Egypten med Em. Jag hade ”the time of the year” där nere. Älskade varje sekund och ville verkligen inte alls åka hem. Det var med tårar i ögonen jag lämnade de underbara människor jag fått äran att umgås med under den veckan. Vänskapen med Em var än mer kylig då vi inte drog helt jämt hela veckan.
Maj
Kom hem från Egypten i början av månaden, uppbrottet med P var ett faktum. Känslorna för en relation fanns inte där. Den 15 maj var dagen inne, jag fick nycklarna till lägenheten. Kommande 2v var det renovering som stod på schemat. Månaden avslutades med en inflyttningsfest utan dess like.
Indira, Hanna, Pillan, Madde, Emelie, Clara, Elin, Petra, Joel, Micke, Sofia & Sam förgyllde min kväll. Just ja, Js besök är inte att förglömma. Samma kväll träffade jag A som kom att hålla mig flytande en månad.
Juni
Mycket på jobbet igen men det fina vädret lyckades hålla övertiden på en bra nivå. Blev en del häng i Gränna och på Bryggan. Sen var det såklart Gatebil på Mantorp med brosch, midsommar i Västervik, uppbrottet med Em, dejten med J och underbara helgen på Bråvalla med Linnea.
Juli
Första riktiga semestern! Började på Öland för att hälsa på Linköpingsgrabbarna från Bråvalla. Ett par dagar hos Sussie och sen hem igen. En vecka i Alanya med mamma stod på schemat efter det. Månaden avslutades med en liten roadtrip till bland annat Vadstena och Halmstad med J. Känslorna var ett kaos, killen var ett svin men känslor hade väckts till liv. Kan även erkänna att jag aldrig någonsin kommer att åka nykter till Björnholmen igen.
Augusti
50 shades räddade några av mina lediga dagar. Började sakna jobbet. Dagarna med J var som alltid oförutsägbara och jag började tröttna. Kräftskivan var både starten och slutet på en era. Falkenberg med jobbet, behöver nog inte säga mycket mer. Hade en kanon vecka med kollegorna.
September
Jag bestämde mig efter massa fram och tillbaka att Js era i mitt liv var till ända. En kväll på piren och ett hej till M på FB, en ny tid i livet tog sin start. En tid som till en början var komplicerad, synes inte bli allt för utdraget men kom att bli ngt helt annat.
Oktober
Hade mina grabbar från Linkan på besök. Blev en riktigt bra kväll på Karlssons med alla mina favorittjejer närvarande. Som den tid på året det var så vart det mkt jobb, en hel del med klätterklubben och mkt planerande inför Halloween.
November
Månaden började med Halloween i Skänninge med Madde, Aleksander och M. En riktigt bra outfit, kavaljer och fest gjorde kvällen minnesvärd. Här skulle vår tid börja, men någon hade tydligen helt andra planer och tyckte att vi minst sagt skulle utsättas för en rad prövningar. Hade en riktigt bra helg i Linköping med Johan. Bowling, julmarknad, shopping och bra käk.
December
Julmarknad i Eksjö med hela familjen, kallt och en massa snö men ack så mysigt. Jul på Liseberg och klättring i Göteborg med Sofia, Sam, David och Robban. Sen kom julen som tillbringades hemma hos mor & far. Åkte sen upp till DStockholm för att avsluta året och fira in ett 2014 med stort hopp, glädje men enorm saknad.
... godis abstinens ...
Tillfälliga relationer är som godis när man är hungrig. Det mättar för stunden, men efteråt ångrar man sig lite och tycker att det var kanske ändå lite onödigt att falla för frestelsen. Jag tror inte att godis är bra varken fysiskt eller psykiskt.
... En epok har gått över till nästa ...
"Jag saknar dig mindre och mindre
Det kommer annat emellan och det är bra
Jag saknar dig mindre och mindre
Jag har glömt dig en vacker dag"
Emotionell bergochdalbana
Hur länge ska man orka, varför tar allt bra slut efter ett tag.
Vad kommer vinna, vad är det som är viktigt, hur mycket ska man ge upp.
Det är nära nu, mycke närmre än någonsin, lite mer komplicerat än tidigare.
Jag övervinner allt, jag tar mig ur starkare och ångrar ofta den slösade tiden.
Jag vill bort bort bort!
Långt och länge!
Men tiden räcker inte, men vad är tiden egentligen värd!
Det sägs ju att det finns all tid i världen, men den är ju ändå så begränsad.
Det är kanske dax att sluta begränsa sig?
Hur det artar sig framöver, ja det märker vi..
Hur länge ska man egentligen härda ut/stå ur med något man inte är nöjd med. Det är en balansgång som inte är så lätt att avgöra.
Vad är egentligen värt att må dåligt över, är det inte bättre när det flyter, när allt är spänning och glädje.
Varför detta mörker varje år, varför kan inte ljuset vara där mer än bara ett tag, varför tar det slut?
Lösningen finns alltid, men vissa gånger tar det längre tid att hitta den! Sällan att jag ger upp!
Då är det dax igen...
Nu är det motgångar igen! Det gillar vi inte alls! Det stör min aura och min energi, inte ens sova fungerar!
Skatterätt, hur ska man orka! Jobb om 9 månader, och man är stressad över det nu, men det är ju så när chansen är NU, och inte sen!
Till det som är bra! Vårt hem börjar bli ett hem, äntligen! Trodde inte att det skulle vara så mycket att fixa, men sen kanske total målning av hela lägenheten, nytt golv i 2 rum, nya luckor i köket, totalrenoverad walk-in-closet är lite överkurs. Just ja, ny spis, kyl/frys, fläkt samt innedörrar. Anyway, det börjar iaf bli riktigt fint :)
FTFS!
FUCK THIS FUCKING SHIT!!!!
Jag ORKAR inte, jag VILL inte, jag BRYR mig INTE!
HELVETES FAN MED!
Wheel in the sky..
Round and round and round again...
Så kan det vara, en höst med galet mycket jobb, massa plugg och än mindre portion av sömn.
Hur länge ska man egentligen orka? det märker man nog, tillslut tar energin slut och känner att det börjar bli lite tomt på den varan.
Men ska bita i det sura och köra sista veckorna nu, hoppas på en ljusare vår, längtar så till snön är borta och knopparna på träden börjar titta fram och spricka ut i ljusgrön härlig vårfärg, mm.. känslor..
Har iaf lite kul i agendan med, julfester samt pappsi som fyller 50 nästa vecka :) Wiii, mer glädje och mys till alla, då orkar man genomlida denna mörka och kalla årstid..
- Jag hade hört om den, och har nu upplevt den -
Vad pratar jag om, jo den så kallade svenska avundsjukan.
Att få cred och dela med sig av det är tydligen lika med att trycka ner andra.
Jag ser det inte så, sällan jag tänker sätta mig själv högre genom att sänka någon annan.
Stop där, då har jag ju inte höjts, så vad är då poängen med det. Upp för mig, ni andra kan stå kvar, det är så jag jobbar, inte på något annat sätt.
Jag kommer alltid jobba lite hårdare, sträva lite högre! So What! Alla kanske inte kan ge mig klappen på axeln och vara glada för min skull, men det är smällen jag får ta. Jag nöjer mig inte, har inte gjort det tidigare och kommer sällan att göra det nu! Det finns inga gränser, bara dom hinder man själv sätter upp, jag tänker riva murar från och med nu!
- Its the end? -
Det är inte värt det längre! Förtjänar det inte, varför får jag all denna skit! Är det så jävla kul när jag mår dåligt eller fan är grejen?! Du sjunker lägre och lägre för varje dag! Snäll, nej du är inte snäll, du är förjävlig!
