Dagboken..

Börjar lyssna på musik från gamla tider, det får mig att tänka på livet. Vet inte varför jag lyssnar på detta tidvis.. 


Du var ensam på en färd någonstans
Du söker efter vad?
Leta länge utan finna svar
på jordens alla hav
Nu du reser mot en lyckans stad
I över, gud vet vad
Du har funnit allt som stals min vän, men är det ditt rätta jag?


"jag ställer frågor som alla vägrar svara på
jag får en karta, men inte vilken väg att gå
Min själ vill iväg här ifrån
En fånge länge nog, ska världen vara så?"


"Mitt gränsland,som alla ser.
Tittar upp mot skyn och tårar faller ner
Fylld av ärr o sår
Sträck ut din hand å lyft mig härifrån
Mitt gränsland, där alla ber, ensam
pulsen faller ner, Kom och bär min bår
Sträck ut din hand och lyft mig härifrån"


Tror att jag känner igen tecken, och känslan jag bär på. Tror även att jag börjar se ett mönster, vad det är som får mig att på en dag känna så som jag nu gör. Jag hoppas verkligen att kommer ändras ganska snart, på något sätt, kan inte direkt veta hur, men en förändring står på dörren, välkomnar öppet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0