Livet just nu...

Mår helt klart bättre nu än vad jag gjort på länge. Vet inte om det beror på att jag bearbetat massa skit senaste tiden och kanske verkligen gått vidare. Eller om det är ljuset och den kommande våren som piggar upp. Vintern va lite tråkig med bla operation och som alltid massa mörker. Längtan framåt kan också ha en viss betydelse, knappt 10 månader kvar här innan det bär iväg mot Thailand och vidare mot NZ.

Trots att allt känns så bra då finns det en känsla jag saknar.. Känslan att känna saknad, och glädjen när man sen äntligen får det man saknat nära igen.. Varför är det så? Borde jag kanske släppa människor närmre mig? Något att fundera över kanske..